Linas lärarrum

Allt om språkutveckling - lektioner, metoder, böcker, forskning, tips och tankar.

Att ge omdömen. Del:1

Kategori: bedömning, feedback, metaspråk

Nedan ser ni ett utdrag ur kunskapskraven för åk 4-6 och 7-9 både för SV och SVA. Eleverna ska alltså visa att de kan ge omdömen om andra texters.Självklart kan det vara texter som inte har skapats i klassrummet, vilket kan vara bra i träningssyfte. Men än bättre om eleverna utvecklar strategin att hjälpa varandra att utveckla sina texter. Som vi alla vet händer det att man ibland blir blind för sin egen text när man skriver.  
 
 
 

Eleverna behöver aktiv och strukturerad träning i att ge respons. Min upplevelse är att om jag som lärare väljer att fokusera på att utveckla elevernas metakognitiva språk får de ut mer av sitt lärande. Först och främst får vi ett gemensamt språk att prata på när vi talar om texter. I mina sexor har eleverna full koll på vad jag menar när vi pratar struktur, styckeindelning, anföringsverb, preteritum, tempus, språklig variation etc.

Hur kommer eleverna till den här nivån? Här kommer lite tips:

Först brukar vi utgå från den enkla modellen ”Two stars and a wish” (Klicka på bilden för att ladda hem arbetsbladet).

 

 

 

Syftet med uppgiften är att eleverna ska formulera två saker som är bra och en önskan om vad som kan utvecklas. Det är viktigt att tidigt fokusera på att uttrycka sig positivt i sin respons och att all feedback ska vara konstruktiv. Lägg upp en text på smartboarden, kanonen eller ge ut i pappersform och bedöm den tillsammans. Modellera hur man kan uttrycka sig och eleverna sedan arbeta med liknande uppgifter. 

För att utveckla feedbacken till nästa nivå kan man välja att fokusera på olika delar i texten och ge feedback om texters innehåll, struktur, språk etc. Viktigt att även träna på olika texttyper då responsens fokus ligger på olika delar beroende på om det är en berättande-, argumenterande-, beskriande text osv. 

I sexan har jag visat nedanstående YouTube klipp för eleverna. Undertiden har de fått anteckna vad som är viktigt att tänka på när man skriver en text. Ibland behövs filmen ses flera gånger beroende på hur säkra de är på att ta ut och sammanfatta det viktigaste med hjälp av nyckelord. 

 

 

Efter att eleverna har sett klippet har de fått sätta sig i grupper och sammanfatta sina anteckningar. Med hjälp av anteckningarna och utifrån sina diskussioner har de sedan skapat en matris för de delar som de tycker ska bedömas i deras texter. Den här kan de själva använda sig av för att stämma av sitt skrivande under skrivprocessen.

Här ser ni ett resultat av dessa elevmatriser:

 

 

Det viktigaste är inte att matrisen blir korrekt på något sätt utan att eleverna diskuterar tillsammans. Arbetet kräver också att eleverna har viss erfarenhet av att se matriser och är insatta i dess värdeord. Men med träning kommer färdighet. 

Inom kort kommer del 2 av hur jag arbetar med att utveckla elevernas metaspråk och aktiverar dem som lärande resurser för varandras skrivande. 

 

Mysteriet med de halshuggna rosorna

Kategori: läsförståelse, läsmysteriet, lässtrategier

Andra avsnittet av Läsmysteriet heter "Mysteriet med de halshuggna rosorna" och fokuserar på nyckelord med hjälp av strategierna Detektiven och Cowboyen. Detektiven undersöker ord och det gäller att både läsa före och efter ett ord för att förstå sammanhanget som ordet befinner sig i. Cowboyen samlar in det viktigaste och sammanfattar texter vilket också hör ihop med ord och begrepp. Det här är viktiga strategier i skolans alla ämnen och är viktigt att utveckla för att eleverna ska klara att sovra i den stora informationsmängd de möter. De är också extra bra att utveckla för en effektiv studieteknik där eleverna ska minnas mycket information inför t.ex. ett prov. 
 
Först presenterade jag vilka strategier som skulle komma att användas i programmet. Vi repeterade även vad nyckelord är för någonting för att bygga en gemensam förförståelse. 
 
Sen kollade vi på programmet: 
 
 
Efter programmet gjorde vi första uppgiften som var att tillsammans komma på vilka nyckelord som saknades i en text. Vi har en smartbord så här kunde vi dra orden och lägga dem rätt. Jag tog med några lurord som inte ska vara med i texten för att de ska bli mer diskussion. Att göra det tillsammans och att läraren modellerar först är viktigt så att eleverna får exempel och strategier på hur de ska lösa uppgiften. Vi pratade även om hur barnen i programmet hade gjort.
 
 
 
Efter den gemensamma texten fick eleverna sätta sig i mindre grupper och lösa en liknande text. Jag tog en text från deras SO-bok som handlade om Demokrati vilket är det området som de håller på med nu. Det gjorde att eleverna hade förförståelse för orden och fick repetera begrepp som de tränar på för tillfället. Sen är det bara att sätta igång med Tippex och ta bort lämpliga ord. Jag skrev en lista på orden som de sedan kunde välja på, men tog bort två för att göra det lite klurigare. Istället för luckor som ovan skrev jag siffror så att vi sedan lätt kunde referera till samma lucka i genomgången. Eleverna parade sedan ihop rätt siffra med rätt ord. Ovan hade eleverna alltså skrivit: 1. dygn, 2. syre, 3. maten osv.
 
Lucktexter är otroligt tacksamt att arbeta med i skolans alla ämnen för att träna den begreppsliga förmågan. Det går att ta vilken text som helst använda Tippex men man kan också lägga in texter och skapa interaktiva spel där eleverna kan träna på olika nivåer. Elevspel.se har en väldigt bra funktion där du som lärare kan bjuda in elever. 
 
 
 
 
Andra uppgiften fungerar precis tvärt om mot den första där orden försvann och eleverna med hjälp av texten skulle hitta dem. I uppgift två finns orden kvar med texten försvinner.
 
Första uppgiften vi gjorde var att kolla på en gemensam text och tillsammans ta ut nyckelord. Det här är någonting som vållar många elever stora svårigheter och behöver tränas om och om igen. På UR Skola kan ni säkert hitta inspiration hur det här arbetet kan gå till:
 
 
 
Efter att vi hade tränat på det här gjorde vi en Dictogloss. Vill ni läsa mer om Dictogloss så har Kristina Asker skrivit en utförlig beskrivning som ni kan hitta här: 
 
 
Vi fortsatte att arbeta med för dem en elevnära text som de parallellt använde sig av i SO och handlade om demokrati. Det här är ett ämne som kan vålla problem hos elever från andra kulturer eftersom de inte har samma förförståelse för ämnet och det kan finnas kulturella hinder i texten som läraren behöver sätta sig in i. Därför är elevdiskussioner extra viktiga där de kan stötta upp varandras lärande. Det viktigaste i Dictogloss är inte att texten blir exakt likadan utan att det diskuteras om innehåll och språk. 
 
 
 
 

Har skolverket gjort en miss?

Kategori: metaspråk, omdömen, styrdokument

När jag satt för någon dag sedan och jämförde SVA och SV upptäckte jag en sak som jag inte har lagt märke till innan. Se utraget nedan:
Vill ni själva kolla direkt i kursplanerna hittar ni dem här: SV      SVA
 
Varför behöver endast elever som läser SVA kunna ge omdömen om texters språk? Enligt mig är det här väldigt viktigt för att utveckla ett metaspråk hos eleverna för att ge oss gemensamma möjligheter att kunna tala om språket. 
 
Från åk 4-6 och 7-9 sker en progression och eleverna ska nu även kunna ge omdömen om texters uppbyggnad. Med ett undantag för elever som läser svenska åk 7-9 och når upp till C i kunskapskravet. Helt plötsligt krävs det inte för dem. 
 
Är inte det här väldigt märkligt? 
 
Jag ställde frågan till skolverket och väntar nu på svar. Är det någon av er som har någon tanke om det här? Eller är det bara en miss från skolverket som ingen (?!) har upptäckt tidigare?