Linas lärarrum

Allt om språkutveckling - lektioner, metoder, böcker, forskning, tips och tankar.

Möte med nyanlända

Kategori: litteraturtips, nyanlända, svenska som andraspråk

Imorgon väntar nya utmaningar på mig. Jag har nämligen bytt jobb. Under de senaste åren har jag arbetat på en stor skola med stort antal andraspråkstalande elever. Jag har undervisat mestadels på mellanstadiet men också på högstadiet. Det har varit otroligt roligt och lärorikt men nu känner jag att det är dags för nya utmaningar.

På min nya skola är antalet elever som är flerspråkiga få i jämförelse med min förra. Men skolan har mycket att jobba med när det gäller organisering kring SVA och hur både svenska- och ämneslärarna kan arbeta mer språkutvecklande i sin undervisning. Det är här min kompetens kommer in. Jag kommer dessutom få arbeta med nyanlända elever med fokus på hur vi kan arbeta språkinkluderande i den ordinarie undervisningen. 

Är det någon av er som är intresserade av hur organisering av flerspråkiga elever och framför allt nyanlända elever kan ske så finns det mycket litteratur att läsa om ämnet. Den senaste veckan har jag förkovrat mig i följande böcker: 

 
Äntligen är Anna Kayas bok här. Jag har följt hennes blogg sedan jag började arbeta med SVA. Nu är hennes tankar och kompetens samlade i bokform och jag kan inte annat än hurra för det. Anna Kayas blogg: http://nyisvenskaskolan.blogspot.se/
 
 
 
Tiia Ojala är en annan förebild inom svenska som andraspråk som släppte sin bok i våras. Har får läsaren ta del av både tankar och erfarenheter när det gäller att organisera utbildning för nyanlända. Mycket matnyttigt finns att finna. Tiia Ojalas blogg: http://multikultiskola.blogspot.se/
 
 
 
Nihad Bunars bok kom förra året och jag och de andra lärarna i SVA på min skola har haft bokcirklar kring den här. Den låg som grund för våra diskussioner hur vi kunde utveckla vårt mottagande av nyanlända elever. En forskningsbaserad antologi som ger många bra tips. Medverkande författare är bland annat: Monica Axelsson och Päivi Juvonen. 
 
Så arbetar ni med mottagande av nyanlända elever, vilket de flesta lärarna gör i någon form idag, så samla gärna inspiration i någon av dessa böcker. Antingen får ni nya bra idéer eller så kan det vara bra att få bekräftat att skolan är på rätt väg. Oavsett lovar jag intressant läsning. 
 
Har ni några litteraturtips som ni vill sprida vidare? Tipsa gärna!
 
(Bilderna är lånade från www.adlibris.com)
 

Läsning

Kategori: läsförståelse, lässtrategier

 

Det kan skrivas i stort sätt hur mycket som helst om läsning men det här inlägget ska handla om mina reflektioner av läsning under de första veckorna av terminen i åk 4.

Under lågstadiet läggs det mycket fokus på avkodning och att skapa fonologisk medvetenhet hos eleverna.  En effektiv avkodning är en förutsättning för att det fortsatta arbetet i att bli en god läsare. Den här frågan diskuterades i en FB grupp i veckan och en kommentar skrevs som ifrågasatte H4/H5 tester med ”Är inte läsförståelse viktigare?” Kan det verkligen vara så att vissa lärare tror att det ena är viktigare än det andra? De hör ihop! Alla som har läst svenska på en högskola borde väl ha sett den enkla ekvationen ”Läsning=avkodning+förståelse”.

Trots lågstadiet intersiva arbete med avkodning är det inte säkert att alla elever är effektiva avkodare när de börjar åk 4. Därför började vi med att testa av alla elever i våra fyror med H5-testet som går ut på att läsa så många ord som möjligt på 60 sek. Jag har sett flera olika variationer på hur eleverna ska ligga till i olika årskurser. Jag kan tänka mig att gränsvärdarna har ändrats över tiden. Dock tycker jag inte att det här spelar så stor roll. Det viktigaste resultatet är undervisningsgruppens. Det är den som du som lärare ska utgå från i den fortsatta undervisningen. Finns det elever som gör stora avvikelser och läser få ord i förhållande till klassen behöver extra anpassningar göras i syfte att effektivisera elevens läsning. Spelar det då någon roll om eleverna läser ”snabbt”? Ja, för arbetsminnet spelar det stor roll. Läser eleverna långsamt krävs det mycket energi åt avkodningen vilket gör att förståelsen kan bli lidande. Det är också så att en elev som avkodar långsamt har större risk att halka efter i den vidare läsutvecklingen. Tänk på vilka konsekvenser det här får för skolans olika ämnen med det stora textuella omfånget som krävs att eleverna tar sig igenom.

Syftet med att direkt stämma av elevernas avkodning är dels att sätta in extra individuella insatser och fördela våra resurser på skolan. Dels är ett syfte att jag ska kunna planera upp den fortsatta undervisningen för gruppen som helhet. Utifrån att vi identifierar elevernas nivå kan vi sedan planera nästa delmål för undervisningen.

Läsförståelse då? Självklart arbetar vi även med det här från terminsstart. Men jag tänker inte sätta en text i händerna på eleverna innan jag vet om de kan avkoda. Det här eftersom det endast skulle kännas som ett misslyckande för dem om jag satte ribban för högt. Läsförståelse är nära förknippat med metakognitiv förmåga. Men eleven kan självklart ha ett utvecklande tänkande även om den inte kan avkoda. Hade jag då krävt att de skulle läsa och svara på frågor om texten som en metod för att kolla deras förståelse så hade många elever fallit mellan stolarna. Resultatet hade dömt ut dem, trots att det inte är förståelsen som brister, utan avkodningen.   

Därför högläser jag, diskuterar, sammanfattar, gör lucktexter, ritar bilder, diskuterar ord, ställer frågor och gör inferenser tillsammans med eleverna. På det här sättet får jag koll på om de förstår texten, vilka strategier de använder sig av och vilken omvärldskunskap de associerar till utan att deras avkodning står i vägen för dem.

Här efter kan jag planera upp den fortsatta undervisningen så att den blir effektiv och utgår från rätt nivå.   

Motivationen till läsning är en ytterligare en bidragande faktor till om eleverna utvecklas till goda läsare. Men mer om det i ett kommande inlägg.

Hur brukar ni arbeta när ni tar emot nya klasser? Vilka verktyg och metoder använder ni er av för att ta reda på elevernas nivå inom läsning?

Alex Dogboy

Kategori: boktips, lektionsplanering, läsförståelse, skönlitteratur

Bild lånad av bokus.se
 

Vi är flera pedagoger som tycker om att använda oss av Monica Zaks bok Alex Dogboy i vår undervisning. Det är en utmärkt bok att låta eleverna läsa i åk 6. Jag har använt mig av boken i fyra klassen och alla med utgången att eleverna har utvecklat både sitt skrivande och resonerande med fantastiskt resultat. Den lyckade utgången som eleverna har visat upp beror på att jag har fokuserat på några få stora frågor som går in på djupet på boken och kräver att eleverna analyserar och gör textkopplingar som både sträcker sig inom och utanför boken. Eleverna har alltid fått reda på veckans uppgift samma dag som de börjar läsa på det nya kapitlet. På det här sättet får de möjlighet till att reflektera under tiden de läser hemma.På lektionstid har vi sedan diskuterat, skrivit och utvecklat våra svar.Eleverna skriver läslogg hemma och är förberedda inför klassrumsarbetet. 

Så här har arbetet sett ut från början till slut.

Boken presenteras och vi föutspår gemensamt. Vi kollar på omslaget, rubriken, läser baksidan och lyfter fram vem som är författare, förlag och publiceringsår.

För att skapa oss en gemensam förförståelse har vi läst en text som handlar om gatubarn. Jag har utgått från en faktatext från UNICEF:

Därefter har eleverna fått två frågor:

1.          Vilka orsaker finns det till att barn lever på gatan?

2.          Vilka kan konsekvenserna bli för barn som lever på gatan?

 

Eleverna har fått sitta i grupper och diskutera. Med sig har de även utdrag av texten där de kan markera och stryka under sådant som stärker deras resonemang. Efter diskussionerna skriver eleverna individuellt en text med resonerande svar.

 

Monica Zak och källkritik

Efter att vi har arbetat med att bygga upp vår förförståelse om gatubarn har vi sedan arbetat med författaren Monica Zak och tränat på källkritik.

Jag brukar inleda med att visa en film från UR om Monica Zak

Eleverna får sedan göra följande uppgift där de tar reda på fakta om Monica Zak samtidigt som de tränar källkritik. Uppgiften finns här:

Läslogg

Under tiden eleverna läser boken skriver de i sin läslogg hemma. Här är ett exempel på uppbyggnad och frågeställningar:

 

Där det står att eleverna skriver till bild så har jag valt att visa tre bilder som kan kopplas till kapitlet. Eleverna har sedan under sin läsning fått välja en bild och förklara hur den hör i hop med det lästa. Jag kan ej dela dessa på grund av upphovsrätt. Men förslag på bilder till vecka 6:en liten hund, en pojke på en soptipp och en skyddsängel. Förslag på bilder till v.9: en bild på en pojke bakom galler, en limtub och ett hjärta där det står Ellinor i. 

Om det finns intresse för att se olika elevexempel på olika nivåer kan ni skriva en kommentar så ordnar jag med det. 

Boken har sedan avslutats med att eleverna skriver ett omdöme om boken. Jag har utgått från följande mall där eleverna även får stödmeningar för sitt skrivande.

Stödmeningar jag har använt mig till övriga uppgifter är bland annat: 

  • Jag valde bilden på ... . Den passade till texten eftersom...
  • Det står i texten att...
  • Bilden visar...
  • Jag tycker att det passar ihop eftersom...
  • Jag tänker...
  • Jag tycker...
  • Författaren skriver...
  • Enligt det som står på sidan...
  • På sidan... står det...
  • Baserad på det jag har läst...
  • Författaren visar... genom...
  • Jag tolkar ... som....
  • Av läsningen vet jag att...
  • Jag tror... eftersom ....
  • Till exempel...
Eleverna ska i sitt skrivande både analysera, diskutera, referera och citera vilket är bra träning för att det sedan utvecklas till ett kunskapskrav i åk 7. 
 
Boken Alex Dogboy är även utmärkt som utgångspunkt för att arbeta med mänskliga rättigheter. Se ett förslag på övning här
 
Boken passar även till att använda sig av och göra text-till-textkopplingar. Jag har låtit mina elever i åk 7 läsa Dogboy och sedan se på Oliwer Twist för att sedan utifrån ett Venn-diagram göra en jämförande analys över pojkarnas liv som gatubarn. De har då diskuterat likheter, skillnader och hur verkens uppkomst i tid och rum har påverkat skrifterna. 
 
Kunskapskrav
Jag brukar lyfta fram och diskutera kunskapskraven allt eftersom vi arbetar med dem: Här finns de i enkelt format som kan kopieras ut en och en. Det är viktigt för arbetet att dessa diskuteras med eleverna så att det får syn på progressionen mellan de olika nivåerna. Att en text alltid kan utvecklas fick mina elever höra om och om igen under arbetets gång. Elevernas skrivande är även perfekt som utgångspunkt för respons och bearbetning, där eleverna hjälper varandra att utvecklas.