Linas lärarrum

Allt om språkutveckling - lektioner, metoder, böcker, forskning, tips och tankar.

Läsning

Kategori: läsförståelse, lässtrategier

 

Det kan skrivas i stort sätt hur mycket som helst om läsning men det här inlägget ska handla om mina reflektioner av läsning under de första veckorna av terminen i åk 4.

Under lågstadiet läggs det mycket fokus på avkodning och att skapa fonologisk medvetenhet hos eleverna.  En effektiv avkodning är en förutsättning för att det fortsatta arbetet i att bli en god läsare. Den här frågan diskuterades i en FB grupp i veckan och en kommentar skrevs som ifrågasatte H4/H5 tester med ”Är inte läsförståelse viktigare?” Kan det verkligen vara så att vissa lärare tror att det ena är viktigare än det andra? De hör ihop! Alla som har läst svenska på en högskola borde väl ha sett den enkla ekvationen ”Läsning=avkodning+förståelse”.

Trots lågstadiet intersiva arbete med avkodning är det inte säkert att alla elever är effektiva avkodare när de börjar åk 4. Därför började vi med att testa av alla elever i våra fyror med H5-testet som går ut på att läsa så många ord som möjligt på 60 sek. Jag har sett flera olika variationer på hur eleverna ska ligga till i olika årskurser. Jag kan tänka mig att gränsvärdarna har ändrats över tiden. Dock tycker jag inte att det här spelar så stor roll. Det viktigaste resultatet är undervisningsgruppens. Det är den som du som lärare ska utgå från i den fortsatta undervisningen. Finns det elever som gör stora avvikelser och läser få ord i förhållande till klassen behöver extra anpassningar göras i syfte att effektivisera elevens läsning. Spelar det då någon roll om eleverna läser ”snabbt”? Ja, för arbetsminnet spelar det stor roll. Läser eleverna långsamt krävs det mycket energi åt avkodningen vilket gör att förståelsen kan bli lidande. Det är också så att en elev som avkodar långsamt har större risk att halka efter i den vidare läsutvecklingen. Tänk på vilka konsekvenser det här får för skolans olika ämnen med det stora textuella omfånget som krävs att eleverna tar sig igenom.

Syftet med att direkt stämma av elevernas avkodning är dels att sätta in extra individuella insatser och fördela våra resurser på skolan. Dels är ett syfte att jag ska kunna planera upp den fortsatta undervisningen för gruppen som helhet. Utifrån att vi identifierar elevernas nivå kan vi sedan planera nästa delmål för undervisningen.

Läsförståelse då? Självklart arbetar vi även med det här från terminsstart. Men jag tänker inte sätta en text i händerna på eleverna innan jag vet om de kan avkoda. Det här eftersom det endast skulle kännas som ett misslyckande för dem om jag satte ribban för högt. Läsförståelse är nära förknippat med metakognitiv förmåga. Men eleven kan självklart ha ett utvecklande tänkande även om den inte kan avkoda. Hade jag då krävt att de skulle läsa och svara på frågor om texten som en metod för att kolla deras förståelse så hade många elever fallit mellan stolarna. Resultatet hade dömt ut dem, trots att det inte är förståelsen som brister, utan avkodningen.   

Därför högläser jag, diskuterar, sammanfattar, gör lucktexter, ritar bilder, diskuterar ord, ställer frågor och gör inferenser tillsammans med eleverna. På det här sättet får jag koll på om de förstår texten, vilka strategier de använder sig av och vilken omvärldskunskap de associerar till utan att deras avkodning står i vägen för dem.

Här efter kan jag planera upp den fortsatta undervisningen så att den blir effektiv och utgår från rätt nivå.   

Motivationen till läsning är en ytterligare en bidragande faktor till om eleverna utvecklas till goda läsare. Men mer om det i ett kommande inlägg.

Hur brukar ni arbeta när ni tar emot nya klasser? Vilka verktyg och metoder använder ni er av för att ta reda på elevernas nivå inom läsning?

Kommentera inlägget här: