Linas lärarrum

Allt om språkutveckling - lektioner, metoder, böcker, forskning, tips och tankar.

Reportage

Kategori: genrepedagogik, lektionsplanering

Min undervisning i SV och SVA åk 4-9 utgår för det mesta från ett genrepedagogiskt tänk. Jag tycker att det är viktigt att eleverna får olika texttyper explicit undervisade för sig. Sedan återkommer de här många gånger och för varje gång kan eleverna utvecklas på en högre nivå. 

Så här är lite tankar och förhoppningsvis inspiration hur man kan arbeta med reportage.

Oavsett årskurs arbetar jag med cirkelmodellen när vi påbörjar arbetet med en ny textgenre.

Kort sett ser planeringen ut så här:

* Vi går igenom vad som är typiskt för textgenren – innehåll, struktur och språkligt.
* Vi läser flera modelltexter och kollar på genretypiska dragen. Eleverna läser även elevexempel och ger omdömen på dessa. Fortfarande fokus på innehåll, struktur och språk.
* Vi skriver texter tillsammans. Oftast fokuserar vi på olika delar i texten och tränar dessa. T.ex. i reportage skriver vi intervjuer och ögonblicksbilder tillsammans.
* Eleverna skriver en egen text. Nu startar skrivprocessen – eleven planerar, skriver utkast, kamratrespons, bearbetar, respons av mig, bearbetar och får en bedömning på arbetet. 
Här är ett exempel på hur en planering kan se ut för åk 9 SVA (eleverna har varit i Sverige ca 1,5 år). 
 
Vi börjar alltså med att gå igenom genren. Vi ser på filmer och har genomgångar. På min Padlet nedan kan ni hitta inspiration till fas 1. Här är även sammanställd fakta om reportage: 
 

Gjord med Padlet
 
Att läsa andra elevexempel är mycket effektivt både för att eleverna får goda förebilder i skrivandet samt inspiration till sitt eget skrivande. Det synliggör även vad eleverna ska ha med i innehåll, struktur och språk. Här kan ni läsa fyra olika reportage skrivna av elever i åk 6. 
 
Vi brukar alltid läsa något/några elevexempel tillsammans och diskutera dem. Sedan brukar eleverna läsa egna och ge respons. Här hittar ni en mall som både kan användas av lärare samt av eleverna för kamratrespons.
Här är även en Notebook som presenterar kamratresponsen.   Själklart är att kunna ge konstruktiv respons något som eleverna behöver träna på och som allt sker det gradvis med en progression i svårigheten. Mycket stöttning och modellerande från läraren så ökar elevernas säkerhet och de har god vinning av det här arbetet genom att de får möjlighet att resonera objektivt över en text. Det hjälper dem att öka deras medvetenhet om hur ett reportage ska skrivas. De här kunskaperna drar de sedan nytta av när de ska göra självbedömning av sin egen text. 
 
När eleverna har fått möjlighet att i helklass/grupper/individuellt diskutera textexempel så tränar vi skrivande. Ta några exempel och skriv först tillsammans. T.ex. reportage om frisörer, miljöförstöring, fotbollstränaren eller precis vad ni vill - hur kan vi gestalta ögonblicksbild som passar (använd alla sinnen, vad ser ni? hör ni? luktar? smakar? känner?) här är det bra att väva in funktionell grammatik - adjektiv, adverb, verb. Skriv tillsammans, i grupp och individuellt till alla känner sig säkra. Eleverna kan även med fördel ge kamratrespons även på sådana här kortskrivande uppgifter. 
 
Efter föregående skrivuppgift tränar vi intervjuer. Här är en uppgift eleverna kan göra.  Modellera gärna hur eleverna kan skriva om direkt tal till indirekt och vice versa.
 
Sedan brukar eleverna vara redo och väldigt sugna på att skriva sina egna reportage. Jag brukar låta dem välja ämne helt fritt. Först planerar de sitt reportage. Ge dem i läxa att genomföra en intervju och sedan skriver ni på lektionstid. Här är en Notebook som tar upp några viktiga punkter i planeringsfasen. 
 
Sen är det bara att följa skrivprocessens olika delar: 
 
 

Bereda en skola för mottagande av nyanlända

Kategori: nyanlända, svenska som andraspråk

Sist jag skrev i bloggen så nämnde jag att jag höll på att byta jobb. Vad har jag då sysslat med på min nya skola sedan i höstas? 
 
Min uppgift är att arbeta som SVA-koordinator och min första uppgift var att organisera upp undervisningen i SVA på skolan. Skolan har ungefär 450 elever i åk 1-9 och cirka 50 av dessa läser nu efter kursplanen i SVA. När jag kom dit fanns det ingen lärare i ämnet, ingen undervisning, ingen lokal, inga beslut och inga rutiner. Skolan tar emot cirka fem nyanlända elever varje termin och dessa har tidigare slussas ut direkt i klass och förväntades följa ordinarie undervisning oberoende av tidigare skolbakgrund och erfarenheter (!). Troligtvis ser det ut på liknande sätt i fler skolor runt om i landet som har en bakgrund av att ha en relativt homogen elevgrupp med få elever med annat modersmål än svenska. Det är en stor utmaning att rusta och organisera en skola som inte har någon erfarenhet. Just av den anledningen vill jag dela med mig av mitt arbete och mina erfarenheter i hopp att det kan hjälpa och underlätta för någon.  
 
Hur börjar man när man börjar från noll? Först försökte jag ta reda på vilka elever som borde läsa efter kursplanen i SVA. Jag letade bland anteckningar, i arkivet, kontaktade lärarna, samlade in texter och gjorde ett ordentligt grovjobb med bedömning och analys. Rektorerna hade höftat ut att det var ungefär 10 elever som nog skulle läsa SVA men min siffra hamnade som sagt på runt 50. Cirka 20 av dessa var dessutom nyanlända.
 
Då jag är ensam lärare i SVA på skolan försöker jag täcka upp så mycket det går. Vissa elever har nu anpassad studiegång med mycket extra undervisningstid i SVA, andra läser det mesta av sin tid inkluderat i SV där jag endast är med i vissa tillfällen. Individanpassningen är stor och utgår från elevernas behov. Mitt arbete går inte endast ut på att undervisa dessa elever utan även på att synliggöra dem. Därför sitter jag nu med i EHT och har en stående punkt i veckans dagordning där jag har möjlighet att lyfta tankar och elevers röst och behov. Jag har även skapat ett eget mötesrum för SVA i lärportalen som skolan använder sig av där jag kan samla och nå ut med information, rutiner, checklistor för språkutvecklande arbetssätt, anpassningar för nyanlända etc. All information följs upp av att jag är ute i arbetslagen, presenterar och går igenom den. 
 
En annan viktig del av mitt arbete är att rusta skolan för mottagande av nyanlända elever och därför har jag skrivit ner flera rutiner  och arbetsgångar när det gäller mottagande, studiehandledning och kartläggning. Dessa finner ni här: (Fritt att låna och inspireras av för eget arbete men behöver såklart anpassas efter skolans organisation och förutsättningar). 
 
 
 
Dessutom går nu alla lärarna inklusive rektorerna Gibbonskursen som utgår från boken Stärk språket, Stärk lärandet av Pauline Gibbons. Kursmaterial hittar ni på Nationellt centrum för svenska som andraspråks hemsida (rekommenderas!!) 
 
Så en bit på väg är vi allt mot att vara en skola som är bättre rustade för att tillgodose behoven hos elever med ett annat modersmål. Har ni tips, erfarenheter eller idéer på hur vi kan fortsätta arbetet i rätt riktning är ni mer än välkomna att lämna en kommentar.