Linas lärarrum

Allt om språkutveckling - lektioner, metoder, böcker, forskning, tips och tankar.

Läsaktiviteter kopplade till nyhetsartiklar

Kategori: beskrivande text, läsaktiviteter, lässtrategier, sakprosatexter

I veckan tipsade jag om att arbeta med utgångspunkt i nyhetsartiklar. Här är lite tips på hur man kan arbeta med läsförståelsestrategier indelade i aktiviteter före, under och efter läsning. 
 
 
Före läsning: Förbered eleverna inför läsning.
  • Visa en bild kopplad till artikeln - diskutera vad ni ser, vad tror ni bilden har med nyheten att göra - förutspå tillsammans. 
  • Visa rubriken till artikeln - förutspå vad ni tror den kommer att handla om. 
  • Gör en begreppskarta av valda ord. Översätt ord om eleverna har ett annat modersmål. Låt dem förklara för varandra vad orden betyder. 
  • Titta på hur texten är uppbyggd. 
  • Skapa ordmoln, arbeta med förståelsen av orden och låt eleverna förutspå vad texten kommer att handla om. 
  • Ge eleverna första meningen i texten. Hur tror de att texten fortsätter? 
  • Presentera ämnet på artikeln - arbeta med ett VÖL-schema. Låt eleverna skriva i vad de redan vet om ämnet, låt dem formulera frågor som de vill ha svar på och efter ni har läst artikeln skriver de ner vad de har lärt sig.
  • Använd arbetsbladet från en läsande klass som följer både före, under och efter läsning

Under läsning: Arbeta med aktiv läsförståelse

  • Läs översiktligt, modellera genom att ställa frågor på och bortom texten, gör associationer,
  • Finns det en ingress? Vilken information får ni? Svarar den på frågorna Vem, Hur, När, Vad, Var? 
  • Pausa läsningen och diskutera vilken information ni hittar, vilka språkliga drag finner ni,
  • Diskutera vad ord betyder - ge inte bara eleverna svaret utan träna och modellera läsförståelsestrategier som tränar dem att ta reda på vad ordet betyder - läs om meningen, läs före och efter ordet, har ordet någon pre-eller suflix, kan de någon annat ord som liknar de här ordet, vilken ordklass tillhör ordet, kan ordet bytas ut, finns det synonymer till ordet etc. 
  • Källkritik: Diskutera syftet med texten, varför är den skriven, av vem är den skriven och till vem är den skriven? Var är den publicerad? Är det en pålitlig källa? 
  • Ta ut kärnmeningar och nyckelord. 
  • Skriv upp ord eleverna tycker är svåra eller vill veta mer om i en lista vid sidan om.
  • Fyll i en tankekarta. 
  • Ställ frågor i textens marginal och låt eleverna besvara dem allt eftersom de läser. 
  • Högläs, parläs, svansläs, körläs etc. 
 
Efter läsning: Bearbeta och fördjupa informationen
  • Gå tillbaka till VÖL-diagrammet och se om eleverna fick svar på sina frågor.
  • Gör sanna/falska påståenden om texten och låt eleverna besvara. Eller låt eleverna skapa påståenderna.
  • Skriv upp innehållet i en tabell, tidslinje etc. 
  • Sammanfattar innehållet i ett bestämt antal ord.  
  • Sätt en ny rubrik eller underrubriker till texten 
  • Låt eleverna hitta en bild som passar till texten och låt dem motivera sina val
  • Låt eleverna rita en bild som passar till texten
  • Låt eleverna formulera intervjufrågor som de skulle kunna ställa till en person som artikeln handlar om.
  • Gestalta en talkshow där en ställer frågorna och den andra besvarar (och går in i rollen som aktör)
  • Låt eleverna/eller tillsammans fördjupa er i ämnet artikeln handlar om.
  • Skapa ett kollage - samla bilder och texter och sätt ihop. 
  • Pardiktamen. Eleverna har samma text men med olika luckor i texten. De ska hjälpas åt att fylla i varandras texter med ryggarna mot varandra.
  • Lucktexter. Efter texten har lästs så arbetar eleverna med lucktexter. Ett bra sätt att arbeta med ordförståelse fokuserad på t.ex. grammatik (fokusera på en ordgrupp och ta bort några verb, substantiv, sambandsord, substantiv etc.) eller på generell ordkunskap. Antingen kan orden som saknas ligga vid sidan om som stöd eller tas de bort helt. Elevspel har ett bra verktyg för att göra lucktexter. 
  • Expertgrupper som arbetar med att läsa olika artiklar. Blanda sedan grupperna i nya med en medlem från varje grupp. Eleverna delger sedan varandra innehållet från artiklarna. Här passar det även bra att arbeta med presentationsteknik, göra tankekartor etc. 
  • Skriv loggbok. Sammanfatta en nyhetsartikel varje dag. Efter läsning kan nyckelord tas ut ur texten för att användas vid sammanfattningen. Beroende hur säkra eleverna är kan olika former av stöttning användas (modellerande av lärare, parvis, enskilt, EPA- enskilt, par, alla)
  • Skärmkorsord - här hittar ni bra digitalt redskap för att skapa korsord. 
  • Sök efter ord i ordflätor - här hittar ni bra digitalt redspal för att skapa ordflätor. 
  • Låt eleverna formulera frågor om textens innehåll och sedan byta och besvara varandra. Träna på att använda frågeord och ställa frågor bortom raderna.
  • Låt eleverna skriva frågor på post-it lappar. Sätt upp alla på tavlan. Sortera dem efter på, mellan och bortom raderna.
  • Ställ egna öppna frågor och låt eleverna diskutera - kör gärna EPA (alla får fundera först enskilt, sedan delger de varandra sina tankar i par och sedan lyfter ni tankarna i helklass)
  • Gör en dictogloss
  • Formulera frågor - låt eleverna göra om dessa till påståenden
  • Sammanfatta texten i en mening
  • Har dina tankar ändras av (transformerats) av artikeln? Väcktes några nya tankar hos er? EPA
  • Skriv en faktaruta till artikeln: Svara på frågorna: Vad? Vem? Var? När? 
  • Kolla upp var artikeln utspelar sig på en karta
  • Ta fram en bild som passar till artikeln - låt eleverna formulera en bildtext
  • Skapa en ordlista över viktiga ord - översätt dem om eleverna har ett annat modersmål
  • Låt eleverna formulera frågor vars svar inte går att finna i texten - låt dem sedan svara varandra eller välj ut några som alla besvarar enskilt. Låt dem börja meningen med "Jag tror..."
  • Klipp sönder texten i olika delar - låt eleverna i grupper sätta ihop texten igen.
  • Gör om den skrivna texten till en muntlig framställning. Låt eleverna gå in i rollen som nyhetsläsare och presentera. (Titta på nyhetssändningar och prata om intonation) 
  • Gör om texten och skriv en dikt/micronovell
  • Gå utanför artikeln och skriv om vad som händer med personerna efter att händelsen har utspelat sig.
  • Skriv ett brev till en av personerna i artikeln
  • Gå in i rollen som en av personerna  i nyheten och skriv ett brev till en vän. Förklara vad du varit med om.
  • Gå in i rollen som en av personerna i nyheten och skriv ett dagboksinlägg.
  • Diskutera orsaker och konsekvenser till händelsen. 
  • Rita en storyboard eller serie över händelserna i nyheten.
  • Gå in i rollen som vittne och skriv en ögonblicksbild som passar till händelsen

 

Skolverket har publicerat texten: "Textsamtal före, under och efter läsning av sakprosatexter"

Bloggen "Plugga svenska" har skrivit ett informationsrikt inlägg om ämnet. 

Vilka aktiviteter brukar ni göra innan, under och efter läsning? Tipsa gärna! 

 

 

 

 

 

Läsning

Kategori: läsförståelse, lässtrategier

 

Det kan skrivas i stort sätt hur mycket som helst om läsning men det här inlägget ska handla om mina reflektioner av läsning under de första veckorna av terminen i åk 4.

Under lågstadiet läggs det mycket fokus på avkodning och att skapa fonologisk medvetenhet hos eleverna.  En effektiv avkodning är en förutsättning för att det fortsatta arbetet i att bli en god läsare. Den här frågan diskuterades i en FB grupp i veckan och en kommentar skrevs som ifrågasatte H4/H5 tester med ”Är inte läsförståelse viktigare?” Kan det verkligen vara så att vissa lärare tror att det ena är viktigare än det andra? De hör ihop! Alla som har läst svenska på en högskola borde väl ha sett den enkla ekvationen ”Läsning=avkodning+förståelse”.

Trots lågstadiet intersiva arbete med avkodning är det inte säkert att alla elever är effektiva avkodare när de börjar åk 4. Därför började vi med att testa av alla elever i våra fyror med H5-testet som går ut på att läsa så många ord som möjligt på 60 sek. Jag har sett flera olika variationer på hur eleverna ska ligga till i olika årskurser. Jag kan tänka mig att gränsvärdarna har ändrats över tiden. Dock tycker jag inte att det här spelar så stor roll. Det viktigaste resultatet är undervisningsgruppens. Det är den som du som lärare ska utgå från i den fortsatta undervisningen. Finns det elever som gör stora avvikelser och läser få ord i förhållande till klassen behöver extra anpassningar göras i syfte att effektivisera elevens läsning. Spelar det då någon roll om eleverna läser ”snabbt”? Ja, för arbetsminnet spelar det stor roll. Läser eleverna långsamt krävs det mycket energi åt avkodningen vilket gör att förståelsen kan bli lidande. Det är också så att en elev som avkodar långsamt har större risk att halka efter i den vidare läsutvecklingen. Tänk på vilka konsekvenser det här får för skolans olika ämnen med det stora textuella omfånget som krävs att eleverna tar sig igenom.

Syftet med att direkt stämma av elevernas avkodning är dels att sätta in extra individuella insatser och fördela våra resurser på skolan. Dels är ett syfte att jag ska kunna planera upp den fortsatta undervisningen för gruppen som helhet. Utifrån att vi identifierar elevernas nivå kan vi sedan planera nästa delmål för undervisningen.

Läsförståelse då? Självklart arbetar vi även med det här från terminsstart. Men jag tänker inte sätta en text i händerna på eleverna innan jag vet om de kan avkoda. Det här eftersom det endast skulle kännas som ett misslyckande för dem om jag satte ribban för högt. Läsförståelse är nära förknippat med metakognitiv förmåga. Men eleven kan självklart ha ett utvecklande tänkande även om den inte kan avkoda. Hade jag då krävt att de skulle läsa och svara på frågor om texten som en metod för att kolla deras förståelse så hade många elever fallit mellan stolarna. Resultatet hade dömt ut dem, trots att det inte är förståelsen som brister, utan avkodningen.   

Därför högläser jag, diskuterar, sammanfattar, gör lucktexter, ritar bilder, diskuterar ord, ställer frågor och gör inferenser tillsammans med eleverna. På det här sättet får jag koll på om de förstår texten, vilka strategier de använder sig av och vilken omvärldskunskap de associerar till utan att deras avkodning står i vägen för dem.

Här efter kan jag planera upp den fortsatta undervisningen så att den blir effektiv och utgår från rätt nivå.   

Motivationen till läsning är en ytterligare en bidragande faktor till om eleverna utvecklas till goda läsare. Men mer om det i ett kommande inlägg.

Hur brukar ni arbeta när ni tar emot nya klasser? Vilka verktyg och metoder använder ni er av för att ta reda på elevernas nivå inom läsning?

Läsmysteriet:lärarhandledning

Kategori: läsförståelse, läsmysteriet, lässtrategier

Det är flera det som har intresserat sig för UR:s program Läsmysteriet. Nu har äntligen lärarhandledningen kommit: 

 

Det har varit jätteroligt att arbeta med den här serien och att vara delaktig i att ännu fler elever tränas i att använda sig av effektiva strategier när de läser. I serien görs det här även på ett lustfyllt sätt som fångar elevernas intresse. Det bästa har varit att jag som lärare verkligen har fått syn på elevernas användande av strategierna när jag har gått runt och lyssnat på deras diskussioner. Alla elever kan delta oavsett hur långt de har kommit i sin läsning. I de klasser som jag undervisar i läser nästan hälften av eleverna efter kursplanen Svenska som andraspråk och flera har även skriv- och lässvårigheter. Men eftersom uppgifterna mestadels är muntliga och utgår från arbete i grupp så aktiveras eleverna som lärarresurser och de får möjlighet att stötta varandra.  Genom att först se ett avsnitt tillsammans och sedan göra ungefär samma uppgifter i grupp gör även att eleverna får strategierna tydligt modellerade för sig.

Det här är en serie som har uppskattats mycket av mina elever och jag hoppas även att många andra kommer hitta till den och använda sig av materialet i sin undervisning.

Jag håller även tummar och tår för att serien kommer vinna pris i Kristallengalan ikväll. Där är Läsmysteriet nominerad till bästa Barn-och Ungdomsprogram.