Linas lärarrum

Allt om språkutveckling - lektioner, metoder, böcker, forskning, tips och tankar.

Lektionsplanering - Förståelse för omvärlden

Kategori: lektionsplanering, mikrolektion, resonerande text

Jag såg nyss ett klipp från Youtube som berörde mig och som jag genast vill diskutera tillsammans med eleverna på högstadiet. 
 
 
Ibland klagar vi över helt oviktiga saker utan att ens reflektera över det. Vi alla skulle må bra över att ibland känna mer tacksamhet över saker som vi i vardagen brukar ta för givet. Klippet visar det här så tydligt. Följande arbetsgång tänkte jag använda mig av: 
 
1. Presentera lektionsinnehållet: I syftestexten för svenska står det "I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden." Under dagens lektion kommer vi träna på att reflektera och diskutera. 
 
2. Bygga upp förförståelsen. Livet är fullt med problem - stora som små. Iband klagar vi på saker vi tycker är störiga. Skriv en lista på fem problem som du brukar klaga på i din vardag. Jämför din lista med en liten grupp. Lyft några exempel i helklass. (EPA-struktur).
 
3. Kolla på filmklippet.
 
4. Utan att diskutera. Kolla på din lista igen. Finns det något där som du skulle kunna stryka, som faktiskt inte är ett riktigt problem?
 
5. "No hands upp" - fråga några elever om de strök något problem. Låt dem motivera varför/varför inte. 
 
6. Skriv en ny lista över fem saker som du är tacksam för i ditt liv. Det kan vara saker som du i vanliga fall brukar ta för givet, men som faktiskt inte alla i världen har tillgång till. Använd EPA-strukturen igen. Eleven funderar först själv, delar med sig till kompisar och sen lyfter ni gruppernas tankar i helklass.
 
7. Diskutera i grupper: Ändrades ditt sätt att se på problem före och efter filmen? På vilket sätt blev du påverkad? Har vi olika syn på problem beroende på vilka förutsättningar vi har? Hur kan vi påverka vårt eget sätt att se på problem i vår vardag? Hur påverkar det visuella i filmen? Hade texten fungerat utan det visuella stödet? 
 
8. Skriv en individuell text där du resonerar och diskuterar ovanstående frågor. 
 

Språkutvecklande kort - arabiska

Kategori: arabiska, lektionsplanering, språkutveckling, tvåspråkighet

I det tvärspråkiga arbetet är tanken att elevernas alla språk ska utvecklas parallellet. Undervisningen behöver alltså ta tillvara på de språk som redan är tillgängliga för eleverna. 
 
Med verktyget Inprint kan läraren använda bildstöd för att skapa pedagogiskt material. Det finns även ett språkpaket som kan köpas till för att lätt få översättningar på andra språk. 
 
 
Här nedan beskriver jag hur jag har arbetat med korten på arabiska. 
 
Jag började med att skriva ut de dubbelsida korten och listan på de olika orden. Jag laminera in dessa och delade upp dem i kategorier - mat/kläder/verb/substantiv/adjektiv osv. Här nedan arbetade vi med orden för mat. 
 
 
Eleverna som är nybörjare på svenska satt först och tränade en stund själva med de dubbelsidiga korten. Därefter arbetade de i mindre grupper och sorterade listorde. Här får de möjlighet att stötta varandra genom den muntliga interationen. De kan använda både arabiska och svenska för att kommunicera med varandra. 
 
 
 
 
Vi spelade bland annat bingo med korten. Jag gjorde tre bingoplaner som ni gärna får använda er av. Vi turades om att dra ett kort på arabiska (eleverna fick hjälpa mig med att översätta) och sedan fick man lägga en markör på sin plan. Den som först fick fem i rad vann. Sedan körde vi likadant fast med korten på svenska. 
 
 
 
Eleverna fick sedan träna sig på att kategorisera orden. De diskuterade både på svenska och på arabiska och parade ihop korten med varandra. Jag tog sedan kort på bilderna och la upp på tavlan. Sedan fick de namnge de olika kategorierna. Här gick vi från det abstrakta till det mer konkreta "Saker man äter med - servis" "Sådant man har till köttet - tillbehör".
 
 
 
 
Till sist la jag upp korten tre och tre. Eleverna skulle nu diskutera en av dem som skulle bort. Återigen använder eleverna både svenska och arabiska. De var inte alltid överrens och fick arbeta med att motivera sina val för varandra. När eleverna hade diskuterad 8 st ordpar så la jag upp en bild på dem på tavlan. Sedan skrev vi meningar till. Återigen gick vi från det abstrakta talspråket till det mer konkreta skriftspråket.  
 
"De kan man äta med, inte med kyckling" - "Man använder bestick när man äter"
"Du dricka med en mugg" - "Du kan använda en mugg när du dricker men inte en potatis"
"Alla är tallrikar och glas. Servis. Men den det ligger fisk på" - "Både glaser och tallriken är tomma. Den med fisk på ska bort eftersom den inte är tom." osv. 
 
 
 
 
Andra tips som kan göras med korten:
  • Para ihop bild med ord: svenska/bild
  • Spela memory: svenska/bild eller svenska/modersmål
  • Bokstavera: Skriv ut alfabetskort och bilder. Ljuda och bokstavera.
  • Med andra ord. Låt en elev beskriva ordet med andra ord, den andra eleven gissar
  • Påståenden T.ex. Något som går att dricka. Kan man bre på bröd. När man inte är mätt etc.
  • Sortera ord i bokstavsordning
 

Poetry Slam

Kategori: lektionsplanering, lyrik

Poetry Slam kom till i USA under 80-talet och spred sig snabbt över världen. Sedan -97 ordnas årlig SM både individuellt och i grupp-slam. Vad är då Poetry Slam om hur kan vi använda oss av det i undervisningen? 
 
Sammanfattningsvis brukar min planering se ut ungefär så här:
  • Introduktion av arbetsområde
  • Lyssna på två individuella slam
  • Eleverna analyserar texten till ett av klippen
  • Vi kollar på video på gruppslams
  • Eleverna delas in i grupper och skriver en dikt de ska presentera
  • Presentation inför klass 
Centralt innehåll åk 7-9: (Jag har genomfört planeringen på högstadiet, men går givetvis att anpassa även till de lägre åldrarna). 
  • Muntliga redovisningar - Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare.
  • Lyrik - som belyser människors identitet och livsvillkor
  • Texter som kombinerar ord och ljud
  • Lyrikens innehåll, struktur och språkliga drag
  • Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
 
För att introducera arbetsområdet så brukar jag visa filmklipp för eleverna. Det här ger dem en tydlig förståelse för vad och hur deras slutproduktion av arbetet kommer se ut. De får presentationen modellerad för sig. 
 
De här klippen brukar vi se: 
 
 
 
 
 
 
Innan den här textanalysen gjordes kände mina elever till stildrag alliterationer och anaforer samt hade tränat på att ta ut dem i texter och skrivna egna. Så vill man ha med det är det viktigt att eleverna är bekanta med begreppen. 
 
Här finns även en bedömningsmatris om ni vill ha en färdig. 
 
Efter det här steget är klart kollar vi på slams där grupper uppträder tillsammans. Jag brukar låta eleverna uppträda i team, dels för att de känner sig tryggare och dels för att eleverna erbjuder varandra stöttning under arbetsprocessen. Det blir även mer effektfullt då ljud kan samspelas och fler kan förstärka texten. När eleverna redovisar brukar jag filma dem så att de själva kan kolla och göra en bedömning av sin presentation. 
 
 
Har eleverna svårt att komma igång med skrivandet brukar jag låta dem hitta inspiration från andra dikter och texter. De kan klippa och klistra lite här eftersom det är den muntliga framställningen som är det viktiga. Sedan är de bra om alla eleverna får en utskriven kopia av texten. Jag brukar rekommendera dem att färgmarkera de som de ska säga själva och de som de säger tillsammans. Sen är det bara att träna och njuta av alla härliga framställningar.